Blir fan rädd för mig själv och mina tankar

har haft magiska veckor

men i morse vaknar jag med de mest destruktiva tankar man kan ha

varför ska jag vara i min fysiska form, vad bidrar jag med, vilken skilnad gör jag ibland oss, hur påvekrar min droppe de stora havet

Vi sitter alla samman och ibland undrar jag om detta verkligen är mina tankar

oavsett gör dom mig ledsen

detta är inte livet jag vill leva om jag inte kan stoppa sättet att se på livet på de sättet

Jag är den enda som känner mig 

jag mitt innersta är de som bevakat varje steg varje handling och orsken till dessa

bakom stängda dörrar ha min källa varit med och sett allt ego Frida gjort när hon är själv

i vilket syfte  av vilken orsak eller anledning jag älskar dig, varför jag ger av allt jag ger trots att de om och om igen genererar smärta

själen har sett på alla nätter jag nästan drunknat i mina egna tårar över att jag svikit mig själv genom att endast tittat på din själ och inte ditt ego som ändå var de som styrt dig

efter många turer borde jag veta att ditt ego alltid lurar i kuliserna 

allt de vackra suddas då ut snabb och jag gråter igen

mitt sanna jag har sett alla vägar jag kunnat ta för att lämna sorgliga situationer, relationer och konstelationer men i de allra flesta fall har jag varit kvar aldeles för länge

låtit andra människors egon ta över och ta av mig av de jag ärger och har men även av de dyrbaraste min tid i mix med min kärlek.

Idag gör de ont

kan inte få stopp på tankar som tar mig till historien

till många människors snålhet

med sina tankar känslor och tid

men även med de dom har i de matreiella

så enkelt att ta av mig

tittar och tänker

kommer de igen ner till mitt värde

är jag inte klar där?

är de så att jag måste betala med något för att få vara med

känslan efter många timmar i bilen att inte bli bjuden på en kopp te

inte bli inbjuden till förfesten för att sedan ensam göra entre på krogen för att människor vill de

vara exluderad

vara hon som människor säger till ta inte för mycket plats visa inte ditt hus och klä inte upp dig du skrämmer män och gör kvinnor avundsjuka

ska jag lyssna till de

vem är de som säger så

vem är de som gärna tar emot pengar med diverse löften men när de inte passar längre så avslutas vänskapen och med de även avtalet

vem är de som bryter muntliga avtal för att sedan sprida rykten om hur elak jag är

Idag är jag ledsen allt kommer över mig från ett håll

så alla de underbara människor som finns i  mitt liv och älskar mig för den jag är blir som osynliga

 

i känslan av saknaden och besvikelsen över att medmänniskor inte tycker att de är viktigt hur jag mår oavsett hur mycket jag gjort för dem

priset för att blir älskad höjs och höjs när egot skriker

eller är de när själen ser och inte tycker de spelar någon roll allt är ju kärlek om man vill och vågar

när min törst efter sanningen är så tydligt uttalad men du väljer att hålla käften för att igen göra de enkelt för dig själv, mitt välmående är viktigt inte för dig men för mig

och idag gör de så jävla ont att du väljer att såra mig hela vägen till himlen