Min far gick bort 1997 och lämnade ett stort hål för oss som levde med honom framför allt dom som jagade med honom. Han var en mentor, hjälte och efter hans död har han blivit deras jakt helgon.

Idag på alla helgons dag, klev min son ut i skogen tillsammans men en man min pappa drillat hårt i skogen, han trampar fortfarande dessa stigar. För första gången sedan Ruben klarade jägarexamen hade han " egen " bössa.

Jag har sett sedan mycket tidig ålder att han har fått min pappas naturbegåvning och han har hela tiden pekat på sitt kall. Svårigheterna i skolan blir svåra att förklara när han klarade sin examen. Min pappa finns med oss och han har noga förberett Ruben inför denna dag då han omfamnat honom extra hårt.

Idag hedrades min pappa vår släkts jakt helgon genom att Ruben fällde sitt första och även andra vilt under värdiga former och med hunden som hjälpmedel. Då vi bara äter vilt kött finns de snart mer mat på bordet. 

Jag är så tacksam till lyckligt kött, för Rubens bedrift, att mamma och pappa givit mig livet.

Medvetet ser jag på hela situationen och förundras över att DNA i form av intresse och talang kan föras vidare utan möte i fysisk form. Jag känner pappas stolthet in i mitt hjärta. I kväll ber jag att Ruben fyller sitt liv med massor av glädje och självkärlek för ett liv i harmoni och njutning och att han just för vidare pappas goda sidor.

Generna har förts i rakt nedstigande led.

Vilken grej ❤️